Svensk ordbok 2009, webbversion
[sam`-el.sam´-]
verb strålade strålat
strål·ar samm·an●äv. fast sammansättn., sesammanstråla
närma sig varandra och mötas
komm.rum.alla boulevarderna strålade samman i en punkt○äv. bildligtträffas
gänget strålade samman på fiket varje kvällstråla samman (ngnstans)sedan 1915Subst.:vbid1-915300sammanstrålande,
vbid2-915300sammanstrålning