Svensk ordbok 2009, webbversion

stråla samman [sam`-el.sam´-] verb strålade strålat strål·ar samm·an●äv. fast sammansättn., sesammanstråla närma sig var­andra och mötas komm.rum.alla boulevarderna strålade samman i en punkt○äv. bildligtträffas gänget strålade samman på fiket varje kvällstråla samman (ngnstans)sedan 1915Subst.:vbid1-915300sammanstrålande, vbid2-915300sammanstrålning